Borgerskapet

- etablerades på 1300-talet -
Borgerskapet fanns redan på 1300-talet. Under årens lopp har samhället förändrats mycket och för att möta dagens krav har Borgerskapet i Uppsala nu ändrat och anpassat sina regler och stadgar. Borgerskapet något helt annat nu än vad det var under skråsamhällets århundraden, men några gamla traditioner vill vi gärna leva vidare med. I våra stadgar är det skrivet:
Borgerskapet i Uppsala” är en ideell förening, som har till ändamål att i av föreningen ägd eller ägda fastigheter erbjuda seniorbostäder med god kvalité samt erbjuda verksamhet i syfte att stärka gemenskapen och samhörighetskänslan mellan medlemmarna i Borgerskapet i Uppsala.
För medlemskap i föreningen stadgas följande:
Medlemskap i föreningen kan förvärvas av den, som med firmateckningsrätt antingen i egen regi genom enskild firma eller aktiebolag eller i bolag med annan driver näringsverksamhet i Uppsala kommun. För inval krävs vidare att personen är bosatt i Uppsala kommun.
1300-talet Det kan vara intressant att känna till den gamla historiska bakgrunden för borgerskapet. Redan under medeltiden, då vi valde våra kungar under relativt demokratiska former vid Mora Stenar utanför Uppsala, fanns borgerskapet representerat. På den tiden var det adel, präster, borgare och bönder, som deltog i valet. Bland borgarna fanns många skickliga yrkesutövare, som hade kommit hit från framför allt Tyskland. Men bara svenskar av frejdad stam hade rätt att få delta i kungavalet. 1300-talet och 1400-talet var en orolig tid i Svea rike och man fick kämpa hårt mot illvilliga inkräktare från grannländerna. 1600-talet Borgarna blev således en samhällsgrupp under 1300-talet, men blomstringstiden inföll framför allt under 1600-talet, då skråväsendet fick en stor betydelse i näringslivet. Den stora förändringen kom sedan på 1860-talet. Till dess hade borgerskapet haft makt och myndighet både i riksdag och i stadsfullmäktige. År 1862 avskaffades rättigheterna i stadens styre och 1864 kom näringsfrihetsreformen. Då avskaffades kravet på burskap för att få utöva handel och hantverk, och slutligen år 1866 infördes tvåkammarriksdagen, som helt eliminerade borgarståndet ur riksdagen. Det är intressant att läsa i de gamla handlingarna, om hur man på den tiden kunde förvärva burskap. I den gamla stadslagen på 1600-talet stod bland annat skrivet: ”…den som vill varda borgare i staden, han skall lägga fram för fogden och borgmästaren en viss penningsumma och ställa borgen att åtminstone i 6 år som borgare uppehålla stadens rätt, samt avlägga ed på sina förpliktelser mot konungen och staden”. Bland annat med stöd av dessa förpliktelser fick han burbrev, som gav honom rätt att köpa och sälja eller vara hantverkare i staden. Han blev alltså burskapsägande borgare. På den tiden sköttes dessa ärenden av magistraten och av respektive ämbetsskrå. Den sökande fick gå till rådstugan åtföljd av skråets ålderman för att avlägga eden inför magistraten. Då burskaps-penningarna sedan influtit i stadskassan, och tillströmningen av nya borgare varit stor och avgiftssumman uppgick till över 120 daler, beslöt man på rådstugan ”att låta uppköpa oxkött och vin till utdelning åt borgerskapet till julen”. Det är ju verkligen glädjande att den gamla kloka traditionen alltjämt kan få leva vidare hos oss i Borgerskapet i Uppsala. Jag tänker på de fina julmiddagarna , som vi får avnjuta. 1800-talet Trots de omfattande förändringarna under 1800-talet kom Borgerskapet i Uppsala att få leva vidare. Det fanns fonder, kassor och en fastighet i kvarteret S:t Johannes att förvalta. Samhörigheten i Borgerskapet var mycket stark. Man samlade sig kring sina värden och gick vidare i god gemenskap. Man bevarade sina traditioner. Det gamla Borgarhemmet blev då basen för verksamheten. Det var 1841 som Borgerskapet förvärvade en tomt i kvarteret S:t Johannes och byggde där ett ”Gubb- och Änkehus”. Det var bostad i 150 år för något tusental äldre borgare och deras anhöriga. Under årens lopp fick många ändringar och renoveringar genomföras i den gamla fastigheten för att möta de krav, som myndigheterna ställde för ett äldreboende. Vidare låg det gamla Borgarhemmet i en mycket påfrestande och utsatt omgivning. Levnadsglada och högljudda studenter i närliggande nationshus störde allt som ofta den goda nattsömnen hos trötta pensionärer. 1900-talet I början på 1990-talet fick Borgerskapet ett erbjudande att förvärva fastigheten i kvarteret Tyr, alltså Gillbergska barnhemmet. Efter en avstyckning kunde här uppföras ett nytt Borgerskapets Hus, som nu erbjuder moderna lägenheter för seniorboende (55+) och i första hand för medlemmar i den ideella föreningen Borgerskapet i Uppsala. 2000-talet År 2007 inköptes grannfastigheten Tegnérgatan/Sturegatan för att även i den erbjuda moderna lägenheter för seniorboende (55+).